Sleepyheads and kids
Två inlägg per dag, vad säger ni? Finns en anledning till det. Jag ville lägga mig 22 idag, eftersom jag har slarvat lite med sömnen på sista tiden och tro mig, trötthet klär mig inte. Dock ville jag ordna upp någonting på flugan vi kallar internet och plötsligt var klockan fem över. Då ska ni veta att jag går och lägger mig endast på fulländade klockslag. Lättare att räkna hur många timmar man har sovit då. Eftersom det är ett tag kvar till 23, så skriver jag lite till, i brist på bätttre att göra.
En annan, något mindre ytligt anledningen till varör jag längtar till att få lägga mig är att jag är så trött. Jag får skylla mig själv, idag var jag kvar på prao:n ända till den allra sista ungen blev hämtad, vilket var ett bra tag över 3 timmar längre än jag behövde stanna idag.. Med fri vilja måste jag påpeka. Denna prao är nog bland det roligaste jag har gjort på länge. Nog är det lite hemskt att imorgon är det sista dagen, men dagiset jag är praktikant på ligger precis vid vägen där jag promenerar mot bussen på vardagar så jag kanske inte ser ungarna för sista gången någonsin. För det skulle jag aldrig tåla.
Och därmed avslutar jag denna känsloladdade inlägget med en bild. Oh hurrey!
